Att sabba undervisningen på vetenskaplig grund

Bästa sättet att skapa kaos när man introducerar ett nytt ämne/

tema/moment...

1 Lärare med dåliga pedagogiska kunskaper

Kommentar: En lärare som har ett dåligt pedagogiskt kunskap kan missa att vissa elever behöver hjälp 

med en eventuell tydlig struktur som i Morgan Allings bok kriget är slut så fick han bara skäll och ingen 

brydde sig om att ta reda på varför han betedde sig på det sättet. Man kan se att om en lärare inte har 

kunskaper i lärteorier så kanske läraren inte utmanar eleverna kunskapsmässigt och kan på så sätt få 

elever som tycker skolan är tråkig och förstör och sabbar undervisningen.

2 Krånglande teknisk utrustning och dålig kunskap om tekniken

Kommentar: Att inte ha koll på att den tekniska utrustningen fungerar, eller att inte veta hur den tekniska 

utrustningen fungerar tyder på dåliga förberedelser från lärarens sida och ger ett oprofessionellt intryck. 

Att ta sig tid att lära sig, eller kontrollera att allt fungerar, till det som planerats är att visa respekt mot 

eleverna. Om det inte fungerar kan mycket lektionstid försvinna och hittills har vi inte träffat på någon i 

den situationen som skjutit upp lektionen till ett senare tillfälle så att eleverna ska få den undervisningstid 

de har rätt till. När det handlar om olika datorprogram som ska användas av eleverna bör dessutom läraren 

kunna dessa så att alla frågor kan besvaras och uppgifter inte behöver ändras i efterhand för att 

programmet inte klarar det som efterfrågas i uppgifterna.

Naturligtvis kan teknik alltid krångla när det är som mest olämpligt, men med planering och testkörning 

innan det “skarpa” läget får eleverna mer undervisningstid och ordningen i klassrummet hinner inte urarta. 

Detta krav på att testköra ställs på elevers redovisningar och presentationer så det borde vara en 

självklarhet att lärare också har detta som krav på sig själva.

“Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning ta ansvar för att utveckla sin kompetens för att kunna bedriva

 god undervisning och följa den yrkesmässiga och vetenskapliga utvecklingen inom sitt yrkesområde” 

(Lärarens handbok, s 316)

3 Att lägga introduktionen för ett nytt ämne på en för hög nivå

Kommentar: När ett nytt ämne introduceras  är det viktigt att inte överösa eleverna med information, 

eleverna kan ändå inte ta in allt på en och samma gång. De som väljs ut och framförs vid introduktionen 

ska ha en tydlig anknytning till det kommande ämnet, annars ger det ingen effekt. Att man vid 

introduktionen av exempelvis engelska inte redan första lektionen börjar tala engelska med eleverna och 

tror att de förstår och hänger med med detsamma. Eleverna ska inte behöva känna sig misslyckade innan 

det ens har satt sig in i ämnet.

4 Att vara nedlåtande istället för uppmuntrande mot eleverna

Kommentar: Att upprepade gånger tala om för elever att de gör fel, utan att uppmuntra till att fortsätta försöka, 

gör att de slutar anstränga sig. Beroende på nivå av självkänsla hos eleverna, så drabbar detta bemötande 

från läraren, dem olika hårt genom att olika snabbt anse att uppgiften är omöjlig att lösa vilket leder till 

misslyckande.

5 Att ha dålig kommunikation med lärarkollegor och elever

Kommentar: Det lämnas ut dubbeltydig och svårtolkad information som gör att instruktionerna blir svåra att följa. 

Detta bidrar till feltolkningar och missuppfattade uppgifter, som i sin tur gör elever och kollegor frustrerade och 

missnöjda.

Referenser:

Alling, M. (2011). Kriget är slut. Stockholm: Månpocket.

Brynolf, M. (2012). Läraryrkets många ansikten. (3., [delvis omarb. uppl.]). Stockholm: Liber.

Lärarens Handbok (2017) Lärarförbundet/Studentlitteratur

Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning,utmaning, 

reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur.

Skolverket (2016) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Adjektivbingo

Under min auskultation i en åk 2 fick jag på första lektionen vara med och observera när läraren på ett väldigt uppskattat sätt vävde in lek i lärandet. Läraren håller en dialog med eleverna där de får vara med och välja ut vilka adjektiv de vill ska finnas med i spelet/leken. Elever som är osäkra i början tar efter de andra eleverna och snappar upp vilka typer av ord som passar in i kategorin, exempelvis färger. Tillsammans möts de i den proximala utvecklingszonen, och eftersom det är en lek så blir inte oron för att de inte ska kunna förstå lika stor som under en vanlig lektion där det är endast ren och skär undervisning som gäller (Nottingham, 2013, s.73).

Phillip och Soltis beskriver i sin bok hur Dewey ser på situerat lärande: ”lärande sker effektivt och naturligt i ”situationer” där den lärande är lokaliserad och aktivt engagerad” (Phillip, Soltis, 2014, s.98). Jag tycker man kan uppleva ett mer aktivt deltagande och engagemang i denna typ av undervisning, eleverna får vara med och bestämma vilka ord som ska finnas med i bingot osv. Det blir en form av learning by doing då eleverna själva är med och bygger upp spelet och lär sig adjektiv på vägen (Säljö, 2012, s.176).

Tror ni att lek kan inspirera till ett bättre engagemang i klassrummet?

Referenser:

• Phillips, D. C., & Soltis, Jonas. (2014). Perspektiv på lärande (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
• Lundgren, U. P., Säljö Roger, & Liberg, C. (2012). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare (2., [rev. och uppdaterade] utg.). Stockholm: Natur & kultur.
• Nottingham, James (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. (1 utg.) Stockholm: Natur & kultur.

• 
  

Världskoll

Enligt Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet (2013 s. 18) så är reflektion och självkänsla två faktorer som främjar elevernas lärande. 

Arbetet som hade gjorts i denna klass med självständigt tänkande, att uttrycka sig och uppmuntran för sin ansträngning var kanske vägen fram till att denna elev vågade uttrycka sin tanke så öppet och självklart?   

Tack D10!

"Interaktion och kommunikation blir nycklar till lärande och utveckling"

Säljö, R. (2014). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, Säljö Roger, & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare. Stockholm: Natur & kultur.

Jag vill tacka studiegruppen för en givande och rolig tid. Ni är fantastiska! Ni gjorde en tuff kurs så mycket lättare att ta sig igenom med er kunskap och underbara humor!

Tack Anton, Amelie, Fredrik och Sara!

Mvh / Sabina

Seriestripp: Kraften i "inte än":

Kraften i "inte än":

Seriestrippen har hämtat inspiration ifrån Carol Dwecks tankar om "inte än" och om feedback ur boken utmanande undervisning av James Nottingham.

Dweck Carol (2014)  https://www.ted.com/talks/carol_dweck_the_power_of_believing_that_you_can_improve?language=svNottingham James (2013) Utmanande undervisning i klassrummet - återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion och självkänsla. Stockholm, Natur & Kultur.

Tycker ni att detta är viktigt?

Den drömmande eleven

jag i årskurs fyra som har tagit inspiration från boken utmanande undervisning i klassrummet sid 158 som handlar om att det viktigt att elever kan drömma och fantisera.

Är det viktigt att man kan drömma och fantisera?  

 Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur.

Mina upplevelser under tre dagar av auskultation.

Mina upplevelser under tre dagar av auskultation.

Jag gjorde min auskultation på den skola som jag gick årskurs 4 - 9 som elev under min egen uppväxt. Det var en alldeles speciell känsla att återse gamla skolan efter 29(!) år.

Skolan är en landsbygdsskola med 110 elever från förskoleåldern till årskurs 6 i västra Sverige. Jag var i årskurs 4 som är en klass med 15 elever, 9 pojkar och 6 flickor. Först fick jag presentera mig för klassen och prata kort om min auskultation och svara på elevernas frågor. Jag berättade också om att inga namn skulle berättas för någon, utan att det skulle bli lite hemligt. Det tyckte barnen lät spännande.

I klassrummet fick jag se många olika lärsituationer, som det var intressant att knyta till lärteorier som vi lärt oss. Ett exempel var när klassen skulle ha matematik: Läraren gjorde först en kort genomgång vid tavlan av tre olika sätt att skriva datum på, som eleverna behövde kunna för att jobba med nya kapitlet i matteboken. Sedan delades klassen upp i två grupper. Grupp nummer ett fick sitta kvar i klassrummet, medan den andra gruppen gick till intilliggande klassrum för att prova på nytt material för problemlösning i matematik. Tänket kring problemlösning kopplade jag till Deweys tankar kring “learning by doing” och “inquiry”. Dewey menar att problemlösning är bra sätt att lära ut saker på om de har praktisk anknytning till elevernas verklighet och kunskaper.

Jag lade speciellt märke till en elev som gjorde om samma övning flera gånger och inte ville prova något nytt efter att eleven löst en enklare uppgift om klockan trots uppmaning från läraren. Jag kopplade detta till Carol Dweck och hennes film om “fixed mindset” och “growth mindset” som vi sett under kursen. Läraren hade tidigare uppfattat samma beteende hos eleven. Vi hade ett samtal om kraften i att prata om “inte än” och genom att uppmuntra elevens fokus och uthållighet istället för prestationen på den lätta övningen kunna förändra tankesättet hos eleven i framtiden.

Figur 1. Att hitta lösningar i skolan.

Vad tycker ni om Dwecks tankar om kraften i “inte än”?

Vänligen Fredrik Olsson