Bästa sättet att skapa kaos när man introducerar ett nytt ämne/
tema/moment...
1 Lärare med dåliga pedagogiska kunskaper
Kommentar: En lärare som har ett dåligt pedagogiskt kunskap kan missa att vissa elever behöver hjälp
med en eventuell tydlig struktur som i Morgan Allings bok kriget är slut så fick han bara skäll och ingen
brydde sig om att ta reda på varför han betedde sig på det sättet. Man kan se att om en lärare inte har
kunskaper i lärteorier så kanske läraren inte utmanar eleverna kunskapsmässigt och kan på så sätt få
elever som tycker skolan är tråkig och förstör och sabbar undervisningen.
2 Krånglande teknisk utrustning och dålig kunskap om tekniken
Kommentar: Att inte ha koll på att den tekniska utrustningen fungerar, eller att inte veta hur den tekniska
utrustningen fungerar tyder på dåliga förberedelser från lärarens sida och ger ett oprofessionellt intryck.
Att ta sig tid att lära sig, eller kontrollera att allt fungerar, till det som planerats är att visa respekt mot
eleverna. Om det inte fungerar kan mycket lektionstid försvinna och hittills har vi inte träffat på någon i
den situationen som skjutit upp lektionen till ett senare tillfälle så att eleverna ska få den undervisningstid
de har rätt till. När det handlar om olika datorprogram som ska användas av eleverna bör dessutom läraren
kunna dessa så att alla frågor kan besvaras och uppgifter inte behöver ändras i efterhand för att
programmet inte klarar det som efterfrågas i uppgifterna.
Naturligtvis kan teknik alltid krångla när det är som mest olämpligt, men med planering och testkörning
innan det “skarpa” läget får eleverna mer undervisningstid och ordningen i klassrummet hinner inte urarta.
Detta krav på att testköra ställs på elevers redovisningar och presentationer så det borde vara en
självklarhet att lärare också har detta som krav på sig själva.
“Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning ta ansvar för att utveckla sin kompetens för att kunna bedriva
god undervisning och följa den yrkesmässiga och vetenskapliga utvecklingen inom sitt yrkesområde”
(Lärarens handbok, s 316)
3 Att lägga introduktionen för ett nytt ämne på en för hög nivå
Kommentar: När ett nytt ämne introduceras är det viktigt att inte överösa eleverna med information,
eleverna kan ändå inte ta in allt på en och samma gång. De som väljs ut och framförs vid introduktionen
ska ha en tydlig anknytning till det kommande ämnet, annars ger det ingen effekt. Att man vid
introduktionen av exempelvis engelska inte redan första lektionen börjar tala engelska med eleverna och
tror att de förstår och hänger med med detsamma. Eleverna ska inte behöva känna sig misslyckade innan
det ens har satt sig in i ämnet.
4 Att vara nedlåtande istället för uppmuntrande mot eleverna
Kommentar: Att upprepade gånger tala om för elever att de gör fel, utan att uppmuntra till att fortsätta försöka,
gör att de slutar anstränga sig. Beroende på nivå av självkänsla hos eleverna, så drabbar detta bemötande
från läraren, dem olika hårt genom att olika snabbt anse att uppgiften är omöjlig att lösa vilket leder till
misslyckande.
5 Att ha dålig kommunikation med lärarkollegor och elever
Kommentar: Det lämnas ut dubbeltydig och svårtolkad information som gör att instruktionerna blir svåra att följa.
Detta bidrar till feltolkningar och missuppfattade uppgifter, som i sin tur gör elever och kollegor frustrerade och
missnöjda.
Referenser:
Alling, M. (2011). Kriget är slut. Stockholm: Månpocket.
Brynolf, M. (2012). Läraryrkets många ansikten. (3., [delvis omarb. uppl.]). Stockholm: Liber.
Lärarens Handbok (2017) Lärarförbundet/Studentlitteratur
Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning,utmaning,
reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur.
Skolverket (2016) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
