Att sabba undervisningen på vetenskaplig grund

Bästa sättet att skapa kaos när man introducerar ett nytt ämne/

tema/moment...

1 Lärare med dåliga pedagogiska kunskaper

Kommentar: En lärare som har ett dåligt pedagogiskt kunskap kan missa att vissa elever behöver hjälp 

med en eventuell tydlig struktur som i Morgan Allings bok kriget är slut så fick han bara skäll och ingen 

brydde sig om att ta reda på varför han betedde sig på det sättet. Man kan se att om en lärare inte har 

kunskaper i lärteorier så kanske läraren inte utmanar eleverna kunskapsmässigt och kan på så sätt få 

elever som tycker skolan är tråkig och förstör och sabbar undervisningen.

2 Krånglande teknisk utrustning och dålig kunskap om tekniken

Kommentar: Att inte ha koll på att den tekniska utrustningen fungerar, eller att inte veta hur den tekniska 

utrustningen fungerar tyder på dåliga förberedelser från lärarens sida och ger ett oprofessionellt intryck. 

Att ta sig tid att lära sig, eller kontrollera att allt fungerar, till det som planerats är att visa respekt mot 

eleverna. Om det inte fungerar kan mycket lektionstid försvinna och hittills har vi inte träffat på någon i 

den situationen som skjutit upp lektionen till ett senare tillfälle så att eleverna ska få den undervisningstid 

de har rätt till. När det handlar om olika datorprogram som ska användas av eleverna bör dessutom läraren 

kunna dessa så att alla frågor kan besvaras och uppgifter inte behöver ändras i efterhand för att 

programmet inte klarar det som efterfrågas i uppgifterna.

Naturligtvis kan teknik alltid krångla när det är som mest olämpligt, men med planering och testkörning 

innan det “skarpa” läget får eleverna mer undervisningstid och ordningen i klassrummet hinner inte urarta. 

Detta krav på att testköra ställs på elevers redovisningar och presentationer så det borde vara en 

självklarhet att lärare också har detta som krav på sig själva.

“Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning ta ansvar för att utveckla sin kompetens för att kunna bedriva

 god undervisning och följa den yrkesmässiga och vetenskapliga utvecklingen inom sitt yrkesområde” 

(Lärarens handbok, s 316)

3 Att lägga introduktionen för ett nytt ämne på en för hög nivå

Kommentar: När ett nytt ämne introduceras  är det viktigt att inte överösa eleverna med information, 

eleverna kan ändå inte ta in allt på en och samma gång. De som väljs ut och framförs vid introduktionen 

ska ha en tydlig anknytning till det kommande ämnet, annars ger det ingen effekt. Att man vid 

introduktionen av exempelvis engelska inte redan första lektionen börjar tala engelska med eleverna och 

tror att de förstår och hänger med med detsamma. Eleverna ska inte behöva känna sig misslyckade innan 

det ens har satt sig in i ämnet.

4 Att vara nedlåtande istället för uppmuntrande mot eleverna

Kommentar: Att upprepade gånger tala om för elever att de gör fel, utan att uppmuntra till att fortsätta försöka, 

gör att de slutar anstränga sig. Beroende på nivå av självkänsla hos eleverna, så drabbar detta bemötande 

från läraren, dem olika hårt genom att olika snabbt anse att uppgiften är omöjlig att lösa vilket leder till 

misslyckande.

5 Att ha dålig kommunikation med lärarkollegor och elever

Kommentar: Det lämnas ut dubbeltydig och svårtolkad information som gör att instruktionerna blir svåra att följa. 

Detta bidrar till feltolkningar och missuppfattade uppgifter, som i sin tur gör elever och kollegor frustrerade och 

missnöjda.

Referenser:

Alling, M. (2011). Kriget är slut. Stockholm: Månpocket.

Brynolf, M. (2012). Läraryrkets många ansikten. (3., [delvis omarb. uppl.]). Stockholm: Liber.

Lärarens Handbok (2017) Lärarförbundet/Studentlitteratur

Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning,utmaning, 

reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur.

Skolverket (2016) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.