Barnkonventionen är ett viktigt dokument framför allt inom läraryrket för att skapa trygghet för alla barn i skolan. Den försäkrar varje barn rätten till bland annat: yttrandefrihet, utbildning, vila, fritid, lek, rekreation och skydd mot övergrepp. Det bästa för barnen skall alltid vara i fokus. (Barnkonventionen artikel: 3,13,19,28,och 31)
I Morgan Allings självbiografi “Kriget är slut” så får man en inblick i de svåra uppväxtvillkor han hade under sin uppväxt, trots detta gick han de flesta dagar till skolan. Vi tror att han utifrån sin fallenhet till att spexa och utmana sig själv kunde finna glädje och trygghet i skolan när han fick möjlighet att “showa” för sin klass och fick skratt och hejarop som respons. Om man ser med Morgans ögon så tyckte han att det var lättare att komma in i en klass där hierarkin var tydlig än i en klass där det som han beskriver det rådde anarki, Det beror nog på att i en hierarki är det lättare att hitta sin plats medans i en anarki kan man inte smälta in på samma sätt.
Vad kan man göra om man hamnar i den situationen som lärare med en elev som har gått på 8 skolor på 8 år? Räcker det att “se” eleven eller behövs det extra stöd?
Enligt Salamancadeklarationen så är alla barn unika individer som har olika egenskaper, intressen, fallenheter och inlärningsbehov. Med hänsyn till detta så ska alla barns rätt till undervisning och att få förutsättningarna för att uppnå och bibehålla dessa kunskaper uppfyllas.
I Indien t.ex, är utbildning en fråga om vilken ekonomisk ställning man har, de fina skolorna är för de rika. Men alla skolor jobbar för att ge barnen trygghet och glädje tillsammans med kunskaper.
Vilket bra inlägg! Prickat precis 300 ord :) Hur gick det till mina vänner? Från Indien till Alling.
SvaraRaderaMånga intressanta saker ni tar upp. Jag fastnade för det ni tar upp om Morgan att han hade lättare att anpassa sig i en klass med tydlig hierarki. Jag funderar på om det är bra eller dåligt? Enligt Morgan så hade han lättare att komma in i klassen då men att barn delas upp i fack kan även vara jobbigt för viss tror jag. Att bli klassad som pluggis eller tönten är kanske inte så kul. Intressant att tänka på och som ni skrev så visade ju Morgan tydligt att han blev helt vilsen vid avsaknad av hierarki i klassen.
SvaraRaderaTack för inlägg!
RaderaJa det är nog enklare att komma in i en hierarki, men det är ju så klart bättre om en elev kan vara sig själv utan att råka illa ut för det. Tyvärr tror jag många gånger att det är väldigt lätt att komma ut i kylan som ny oavsett vad du gör till en början. Eller vad tror ni?
Intressant skrivet, ni får med bra saker tycker jag. Svaret på frågan ni ställde i texten tänkte jag att svaret på den ser nog olika ut per situation och beroende på just den eleven. En elev som gått på åtta olika skolor på åtta år kanske framförallt behöva känna sig sedd, men kan även behöva extra stöd, stöd genom att hen kanske har halkat efter i sitt lärande, eller stöd genom att hen behöver ha någon att prata med. Det är nog något man får bedöma när man väl möter situationen i verkligheten. Det jag vill säga är att det finns ju olika stöd att ge, och något slags stöd behöver nog den eleven få också utöver att bara bli sedd. Med andra ord en bra fråga ni ställer, den startar tankegångarna!
SvaraRaderaTack för svar!
RaderaViktigt tankar du lyfter upp i ditt svar. Att bli sedd behöver vi alla, eller hur? Lite grand som en kartläggning av nyanlända som skolorna gör idag borde göras när vem som helst kommer ny till en klass. Prata med eleven om vilka kunskaper som finns, stöd och hjälp som kanske behövs. Då blir både eleven sedd och kan vidareutvecklas från där den står idag. Vad tror du om det?
det är ju precis som du skriver att man får ju agera utefter hur eleven är, anpassa sig efter situationen och eleven! det är en svår situation men återigen som du skriver så tror även jag att en av de viktigaste sakerna man kan ge en elev ( eller alla elever) är att de ska känna sig sedda och hörda!
RaderaVäldigt intressant inlägg! Jag tänker på det ni skrivit om bemötande av en elev som gått på 8 skolor på 8 år. Där tror jag att det är väldigt viktigt som lärare att vara vaksam och försöka ha en kontinuerlig kontakt med vårdnadshavare. Kanske framförallt i början innan man lär känna eleven.
SvaraRaderaMen också kolla om han/hon behöver extra stöd för att eleven har missat vissa delar pga flyttar osv. Men i allmänhet vara vaksam om det skulle bli något utanförskap eller liknande.
Absolut ! instämmer till fullo! Att ha kontinuerlig kontakt mellan vårdnadshavaren och läraren kan nog vara med och hjälpa till att skapa en trygghet för alla involverade, vårdnadshavaren får feedback på hur situationen ter sig i skolan och läraren på hur det verkar hemma. Bra tankegång där Jonatan!
RaderaJavisst!
RaderaJätteviktigt att ta vara på alla elever, men speciellt om du vet att någon har flyttat runt. Det kan ju vara så att en del kunskap blivit dubbel medan andra områden blivit bortglömda. Eller vad tror du?
hej, ett jättebra inlägg som fick mig att fundera på om det skulle kunna finnas någon princip inom skolan som gör att man automatiskt gör en ordentlig överlämning när en elev byter skola. Att man då blandar in vårdnadshavare, nya skolan och gamla skolan. Att kunna ha ett underlag och en förståelse om de nya eleven. Å andra sidan kanske man då skaffar sig förutfattade meningar och eleven får inte samma chans till nystart. Vet inte riktigt vad som skulle vara bäst.
SvaraRaderabara tankar jag har också tänkt kring detta med bättre övergångar men tror att också att dom förutfattade menigarna förstör mer än ger nytta så man ska nog få ett egget intryk.
RaderaIntressant med dina tankar kring detta med en mer omfattande överlämning. Det är helt klart ett dilemma vilket som skulle vara bäst. Troligen skiljer det sig från individ till individ om det hjälper eller stjälper och handlar mycket om hur man som lärare bemöter detta. Jag tror att om jag hade varit lärare och fått en möjlighet att få en inblick i den nya elevens situation och bakgrund innan den kommer till skolan så hade jag varit förberedd och kunnat planera där efter på ett helt annat sätt. Jag vill tro att det hade gynnat den nya eleven.
RaderaHej!
RaderaIntressant fråga! Jag tror att vi skulle ha ett liknande system på alla typer av elever som kommer till en ny skola. Kartläggning av nyanlända finns det redan lag på inom skolan och jag tror att det skulle vara bra att göra en likadan på alla elever som byter många skolor. Eller vad tror du?
Den första tanken som slår mig när jag läser er text är just detta med spexandet och showandet och hur det finns många komiker och skådespelare som vittnar om just att det är ett typ av försvar. En slags distraktion för att inte visa den verklighet som ligger under ytan. Jag uppfattar det som att barn lär sig dessa mekanismer tidigt och oftast genom att imitera vuxna som oftast inte ens är medvetna om det hos sig själva. Men också genom att prova först och se om det får önskad effekt, Morgan får ju upprepade "chanser" att prova sig fram i och med alla nya skolor och nya grupper han ska finna sin plats i. Det är en sorglig väg fram till ett ljusare slut just för Morgan. Jag hoppas att jag i min framtida roll kommer kunna se och fånga upp barn med svårigheter men inser också utmaningen i den visionen. Viktigt perspektiv att ta till sig och fundera mer över. Tack
SvaraRaderaTack Emilie för dina kommentarer!
RaderaJavisst är det på ett sätt sorgligt att vi inte mer törs visa vilka vi är utan att skämmas. Jag hoppas att vi kan fånga upp detta i vår framtid som lärare! Mest tragiskt kan jag tycka det är när man fortsätter med samma beteende som vuxen. Då gör det ont i mitt hjärta. Viktiga synpunkter! Vänligen Fredrik
Tack för en intressant text som skapar många tankar! Jag tänker mig själv in i situationer när jag kommer in i en ny grupp. Hur man känner av stämningen likt den Alling beskriver i boken när han kommer in i en ny klass. Hur jag analyserar och känner av hur miljön är, vilka personligheter som finns och därifrån avgöra vilken nivå jag själv ska lägga mig på i gruppen. Medan andra kan tycka att det är jättejobbigt att känna av stämningen.
SvaraRaderaEran fråga är svår, det beror nog på individ till individ. Jag tänker mig att för en del barn kanske det behövs ännu mer och för vissa barn mindre. Men som ni skriver om Salamancadeklarationen och barnkonventionen står det tydligt vad barnen har för rättigheter. Utifrån dem får man se situationen och ge eleven förutsättningar för att nå målen och tryggheten.
Intressant!
RaderaJa det kan bli väldigt individuellt i dessa situationer. Det finns nog lika många sätt att klara sig på som det finns elever. Det gäller att vara känslig och känna av vad olika barn behöver för stöd. Därmed inte sagt att det är lätt. Vad tror du?
Mycket bra och kvalitativ text ! Jag fastnade vid er reflektion kring att Morgan tyckte det var lättare att smälta in i en klass med tydlig hierarki än i en anarkistisk klassordning. Varför tyckte han det ? Jo det kan ju kanske säga sig självt att då blir man som ny tilldelad sin plats från början och behöver inte fundera så mycket på vem man är, vill vara eller kan vara. Är det så bra då ? En tidigare kommentator till inlägget skrev att det inte är så kul att bli klassad som pluggis eller tönten och att stoppas in i ett fack. Jag tror att det varken är bra att en klass eller skola är hierarkiskt uppbyggd eller anarkistiskt ordnad och skulle vilja påstå att dessa båda ordningar som Morgan fick uppleva under sin skolgång kan vara ett resultat av dåligt ledarskap från skolpersonalen ; för torftigt kollegialt lärande, brist på fungerande strukturer och rutiner samt en avsaknad av normkritiskt tänkande. Nu var det ju många år sedan Morgans skolgång och skolan har utvecklats mycket sedan dess och förhoppningsvis finns inte den typen av ordningar som Morgan beskriver längre. Eller hur tänker ni ?
SvaraRaderaHej Mikaela! Tack för bra analys av inlägget!
RaderaVi tänker och hoppas ju på att den typen av skolgång som Morgan upplevde inte är lika vanligt förekommande längre. Vi tänker inte heller att en hierarki är något positivt. Vi tänker oss att det i de flesta klasser finns någon form av rådande hierarki men som i de flesta fall inte är så tydlig, men att i de klasser där det förekommer så finns det någon som är en av de mer ledande och framåt typen, och någon som är mer svag och blir mer utsatt (mobbad) . Givetvis är inte alltid fallet så och vi tror att det normkritiska tänket finns mer hos dagens lärare än vad det fanns med förr. Ska jag tala för mig själv så kan jag nog säga att jag under min askultation kunde urskilja milda former av hierarkier i de klasserna jag besökte. Inte alls tydliga tack och lov men de fanns där.
Bra inlägg. Intrrssant att ni lyfter hierarkins roll i en klass. Det känns som den är oundviklig till viss mån. Det viktiga är nog som lärare att se mönstret i klassen och se vilka som är ledande. Jag tror att genom dessa ledande personen kan man finna en bra kanal ut i gruppen. Tyvärr kan det ibland tyvärr vara destruktiva drag som dominerar. Här har vi som framtida lärare en viktig uppgift att fylla.
SvaraRaderaAbsolut!
RaderaAlla klasser har informella ledare och ledande personer av olika sorter, mer och mindre iallafall. Men att hjälpa till som lärare är viktigt så att alla nya elever får en så bra start som möjligt på ny skola är ju viktigt, eller hur?
Hej, bra text!
SvaraRaderaSjälvklart finns det alltid mer man kan göra, framföra allt mer än i Allings bok. Just i Allings bok kändes det som om lärarna inte var ett dugg intresserade av att det skulle funka. Man borde ta reda på så mycket man kan om den tidigare skolgången och även prata en hel del med eleven och deras vårdnadshavare. Ta det lite steg för steg och se hur eleven kommer in i arbetet och i klassen. Sätta in extra resurser i början för att se så eleven får den hjälp den behöver tills det att eleven känner sig trygg och hänger med både i undervisningen och i klassen. Förbereda klassen på en ny elev och prata om hur det är att vara ny, vad kan de göra för att den nya eleven ska känna sig välkommen. Var fanns värdegrundsarbetet i Allings bok?
Bra fråga!
RaderaJag tror vi måste bli bättre som framtida lärare än det som står i Allings bok. Det görs nu sedan ett tag tillbaka noggranna kartläggningar när nyanlända kommer till skolan. Jag tycker det skall göras en kartläggning även när en ny elev flyttar även inom Sverige. Då hade vi fångat upp många delar som är viktiga. Det handlar så mycket om att behandla alla på ett bra sätt. Hur hade vi velat haft det om vi kom till en ny skola? Bra skrivet Madeleine! Vänligen Fredrik
Ja, Allings bok är ett öde av rang och som delar med sig av erfarenheter som är viktiga att reflektera över som lärare. Tänk då också på dem som aldrig skrev någon bok, blev komiker eller skådespelare eller dylikt.Någon av dessa kanske kommer att sitta i ert framtida klassrum... glöm dem inte...
SvaraRadera